– VOV! – Vad var det jag sa!

Foto: Leif Claesson
Städ- Anden, Gusten och Esmaralda på skattjakt

”En fin föreställning om livet, vänskap, om att vara ledsen och att
längta efter någon, om vikten av att behöva bli sedd som den man
är, även kretslopp och återvinning tas upp i föreställningen. Vi
som arbetar med naturvetenskap kunde koppla många delar av teatern
till detta arbete. Som ni förstår är det en teater som har det
mesta, och vi skulle gärna se den igen.”
Michaela Trahn, Samordnare Förskolan, Johannes Petri Skola och Förskola, Saltsjö – Boo

Om glömt, gömt och drömt…
– Den här föreställningen utspelar sig i ett soprum!
– Va?
– I ett soprum?
– Javisst! För att få veckopeng måste Gusten gå
ut med soporna. Det är ruggigt därnere!
Det luktar så illa om gamla sopor!
Och ändå finns där en Städ-Ande som försöker
hålla ordning efter bästa förmåga.
Gusten längtar så efter någon att leka med.
Fotbollskola! säger pappa.
Eller varför inte Hockey?
Allra mest längtar Gusten efter Farfar som bjöd
på sidenkarameller ur blommig porslinskål.
Nu är han borta. Hallå! Hallå! Gusten anropar
yttre rymden. Det finns många spännande saker
i soprummet som blivit över och som ingen vill ha.
Vov! Det låter som en hund!

Gusten har så livlig fantasi, säger pappa. Ur fantasin
växer det fram en cirkusföreställning
och Esmaralda, cirkushunden får en ny vän.
En föreställning för hela familjen!
med Marionettdockorna Gusten och Esmaralda och
Soptunnan Bök, Mamma och Pappa och en Städ-Ande

Av och med Ellinor Nordlund

foto: Tomas Werner

Vov! Infoblad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s